Superst. K

91. När brännvins-pannor vora i bruk (use), troddes (it was believed) at bränningen geck bäst i nedanet, om pannan då var förfärdigad; och tvärtom (and v. v.).
92. Då svin kommo at lukta eller smaka (smell or taste) af brännvinsämnet (vapour), skulle hela bränningen förolyckas, så framt ej en häst feck blåsa (would be a failure, unless a horse blew) i pannan eller piporna (see Germ. 820).
93. Påsk-natten ligga i strumpor (stockings) var at förekomma (prevent) skabb.
94. När lomen ses flyga och strika öfver isen, skal bli många o-ägta barn det året. Den som dåras af homom, får såra händer (see 119).
95. Gropar vårtiden på gården (cracks in the yard in springtime) betyder at någon snart skal dö i huset.
96. Om någon mistänkt kom (suspicious person came) i gården, skulle man, at undgå (escape) spådoms sändningen, äntingen slå henne (either beat her) så at bloden rann, eller kasta eldbrand efter en sådan (such a one).
97. När bruden är klädd, bör hon först få se brudgumen i sin skrud, at äktenskapet må blifva kärligt.
98. När bruden kommer från kyrkan, skal hon sjelf spänna ifrån eller sadla af (unharness or unsaddle) hästen, at hon måtte lindrigt få barn.
99. Äfven bör hon då först gå i kok-stugan (kitchen), och se i sop-vrån, at hennes föda må bli tilräkelig.
100. Dansar bruden med pengar i skona (money in her shoes), kan ingen trolldom bita på henne.
101. När en qvinna lyktat sin väf (has finished her weaving), och tar en spjelka, som sutit i väfskelet, rider derpå ut genom dörren, och möter en man, så skal den hafvande hustrun, hon tänker på (the woman she thinks of), få et goss-barn; men tvärtom (and v. v.).
102. Dricker hafvande hustrun ur breda kärl (out of a broad vessel), blir barnet bred-mynt (wide-mouthed).
103. Går hon genom et hag-skott, d. ä, der gårds-balken slutas, skal hon få fall-sjuka.
104. Om barnet får sofva (go to sleep) i christnings-kläderna, skal det ej bli okynnigt (not be stupid), utan godt.
105. När spjäll om qvällen skjutes, hafva de ock fordom haft en särdeles (special) sång: 'Skjuter jag mitt sqjäll sent om en qväll (late of an evening), ........ aldrig (never) skal min eld släckas ut.'
106. Den som först kommer från kyrka Jul-dagen, tros (is believed) först få så och berga (sow and reap), samt vara främst i alt arbete (all work).
107. Tvät-vattn utslås aldrig efter sol-gången (washing-water is never emptied after sunset), utan at deri stickes eld (without fire being put therein) i stället för spottning om dagen.
108. Då boskapen först om våren utsläppes (let out in spring), gå de öfver eld i et rykande fnöske eller annat ämne (vapour).
109. Man bör gå bort, utan at saga til, eller möta någon, om fiske i vissa sjöar skal lyckas (if fishing in certain lakes is to prosper; see 43).
110. Ibland (among) the storre amuleter äro bo-trä (dwelling-trees), stora hogar och berg, uti hvilka man tror (believes) underjordskt folk bo; så akta de sig högeligen, at icke allenast intet hugga (are careful, not only to hew nothing) af slikt bo-trä, ----til undvikanda (avoidance) af o-lycka, som skedde in Foss-pastorat för 2 år sen, tå en bonde inbillade sig (imagined) at han fådt sin o-lycka, för thet han allenast högg en gren (cut a branch) af slikt bo-trä, ok giorde knä-fall ok bad om förlåtelse, hvarföre han blef skriftad ok måste plikta; ---utan ok hålla the särdeles (but also keep espec.) Torsdags qväller så heliga, at the hvarken töra hugga elle spinna, at icke tomte gubbarne (lest the homesprites), som bo i sådanne bo-trä när vid gården, må fortörnas (be offended) och vika bort med all välsignelse.
111. The låta intet gärna (willingly) någon brud få god häst, at rida på, ty om hon intet er mö (for if she be no maid), blir han aldrig god therefter.
112. Tå the äro fäste eller vigde (betrothed or married), lagar bruden, at ingen kommer at gå emellan brudgummen ok henne, ty eliest tro the, at the bli snart skilge genom döden eller eliest (seeon parted by death or otherwise).
113. När bruden kommer til bröllops gårdsens ägor (wedding house's grounds), komma the emot brudgummen ok henne med brännevin, ock dricka til hela foliet (whole party) från kyrkan: tå hon slår bägaren med dricken bak om sig (throws the cup of brandy behind her), så långt (far) hon kan, i hopp, at hennes ägo-delar skola blifva förmerade (increased).
114. Måten (the food) står på bordet, natt ok dag, så länge bröllopet påstår (lasts), i then tron, at brude-folken aldrig skal fattas (lack) mat eller dricka.
115. Få the barn, så låta the intet gerna sina barn döpas på samma dag the äro födde (born). Hvarföre the dömma (deem), at the barn, som om Söndag födas ok döpas, intet skola länge lefva. Men (but) lefva the, tror man, at intet tröll eller spöke (no witch or bogie) kan giora them skada.
116. Döpelse-vatnet, ther i (baptism-water, wherein) barnen döpte äro, söka the micket efter, thet the sedan, om the prästen o-vitterligit kunna få, (can get it unknown to the priest), bruka (use) til at bota siukdommar med.
117. Til sina siuka (to their sick) kalla the intet gärna prästen, förrän the ligga på thet yttersta (till the last extremity); ty the tro, at the o-felbart (without fail) dö, sedan the tagit Herrans helga nattvard (supper).
118. Hustrorna akta noga (watch strictly) sina barn: tils the bli döpte, ha the altid stål ok sy-nåler (needles) i barnets kläder, at the icke af spöken skola blifva förbytte (not become booty of bogies).
119. Om våren äro the micket rädde för fogle-rop (much afraid of birds' cries) at the icke skola dåras (fooled) af them, särdeles göken (esp. the cuckoo); therföre gå the 1 April ok Maji aldrig ut fastandes (never go out fasting). See 128.
120. Om en flicka, enka (widow), eller karl blir dårad, tror then samma sig bli gift (fancy they'll be married) thet året; om gamla ok gifte bli dårade, befara the thet året svåra siukdommar eller olycks-fall.
121. Somlige bruka slå sina späda (backward) barn 3 slag med riset i ändan, innan mödrarna gå i kyrkan, eller hålla sin kyrko-gång (churching); og tå mena the, barnen skola få godt minne (memory).
122. Som (as) the i gamla dagar dyrkat elden (worshipped fire), så ha the ok, här så väl som än i Norriget, brukat dricka eldborgs skål (2) hvar Kyndel-mässo (ty 'kindel' på gammal Giötiska betyder lius): hvarföre, när the skulle dricka eldborgs skål, täden the 2 stora lius ok satte på golfvet (lit 2 great candles and set them on the floor), emillan hvilka lades et hyende (a pillow between), på hvilket alla som i huset voro, then ene efter then andre, skulle sätta sig ok dricka eldborgs skål med dricka i en trä-skål (wooden cup). Ok när the utdruckit, skulle skålen kastas bak öfver hufvudet i golfvet. Hvälfdes tå skålen öfver-ända (if the cup tipped over), trodde the at then skålen kastat (he who threw it) skulle thet året dö; men stod han rätt upp, vore tekn at han skulle lefva.
123. Innan dager har hustrun (housewife) lagt eld i bak-ugnen, ok tå thet bäst brunnit, haft tilreds en smör-klening (buttered slice) på kake-bröd, jämte en skål öl (ale). Therpå har hon kallat alt sitt hus-folk ihop (together), ok stält them i en half-måne mit för ugns-holet (oven's mouth). Ok tå the alla under knä-böjande ok lyck-önskan (luck-wishing) atit en bit af smör-kleningen ock druckit hvar (each) sin drick eldborgs-skål, sen hafva the kastat thet öfvriga af kleningen ok dricken uti elden, i tro (belief) at thet året bli bevarade för elds-våda (safe from fire-accidents).
124. Så ha the ok brukat tända eld på then halmen lik ha legat (burn the straw a corpse had lain on), ok thet strax efter liket blifvit burit til grafva, tå the noga sedt på röken (watched the smoke). Om han slagit ned på gården, tå the säkert trodt (firmly believed) någon af närmaste släkten (kindred) på gården skulle snart följa efter. Men ther han gik långt i högden eller längden up ivädret (air), skulle siukdomen ok döden flytta sig ther bän i öster eller vester, som röken for (E. or W., as the smoke went).
125. På det liket icke skulle spöka (that the dead might not haunt), brukade the at strö hö-frö (strew rye-seed) på kyrko-vägen ok grafven, tå the mänte (then they thought) at Satan ingen makt hade (see 150).

b. Denmark. (3)

126. Det er skik (custom), at pigerne (girls) paa S. Hans-dag plukke de saa-kaldte S. Hans urter (worts, herbs), og sätte dem i bjelkerne (beams) under loftet, for at (so that) de deraf kunne slutte sig til det tilkommende (guess the future). Saaledes pleie de (thus they are wont) at sätte en urt for sig og en for kiäresten (sweetheart); og hvis disse da voxe sammen (if these grow together), betyder det bryllup (marriage). Ogsaa sätte de saadanne (such) urter i bjelken for deres paarörende (relatives), at de deraf maa kunne vide (know), hvo der skal have langt liv, og hvo et stakket (and who a short). Voxer urten op, i-mod loftet (toward the ceiling, da er det gode tegn; men voxer den nedad (downwards), da betyder det sygdom og död.

Notes:
2. Drinking the fire's health; prevalent esp. in Krokstad and Nafverstad. [Back]
3. From Thiele's Danske Folkesagn 3, 95-124. [Back]