Northvegr
Search the Northvegr™ Site



Powered by   Google.com
 
Baman - Iceland - Aboriginal Australia - CD and Concert
  Home | Site Index | Heithinn Idea Contest |
Grimm's TM - Superstitions


Superst. K


SUPERSTITIONS - K

Page 1

K. SCANDINAVIAN.
a. SWEDEN. (1)

Personal Pronouns:

   He.

She.

It.

  They.
N.

       han

hon (Dan. hun)     det

       de (Obsol. the)
G.

       hans

      hennes

  dess

     deras (Dan. deres).
D. A.

  honom

   henne

    det

dem (Obsol. them).

(Dan. ham)

POSS. PRON.: M. F. sin, N. sit, Pl. sina, his, her, its, their (own), Lat. suus.
INDEF. ART.: M. F. en, N. et.
INDEF. PRON.: någon, något (Dan. nogen, noget), some, any. Ingen, intet, none.
DEF. ART. : usually a Suffix: M. F. –en, -n, N. –et, -t, Pl. –ne, -na. Thus in No. 9, sko-n, the shoe; fot-en, the foot; golfv-et, the floor; in No. 12, skor-na, the shoes.
PASSIVE formed by adding –s to the Active: No. 19, löga-s, is or are bathed; lägge-s, is or are laid.

An initial j or v (Engl. y, w) is often omitted before an o or u sound: år year, ung young; ord word, urt wort.

Swed. often changes ld, nd to ll, nn: skulle should, andre, annars, etc. other. The reverse in Dan.: falde fall, mand man.




1. Ej må man möta sopor i dörren, om man vil bli gift det året (one must not meet sweepings in the doorway, if one would get married that year).
2. Om en flicka och gosse äta af en och samma beta, bli de kära i hvar-andra (if a girl and boy eat off one morsel, they get fond of each other).
3. Midsommars-nat skal man lägga 9 slags blomster under hufvudet, så drömer man om sin fäste-man eller fåste-mö, och får se den samma (dreams of his or her betrothed, and gets to see them).
4. Ej må ung-karl (young fellow) gifva en flicka knif eller knap-nålar (pins), ty de sticka sönder kärleken (for they put love asunder).
5. En flicka må ej se sig i spegelen sedan ned-mörkt är, eller vid ljus (not look in her glass after dark or by candle), at ej förlora manfolks tycket (not to lose men's good opinion).
6. Bruden skal laga (the bride must contrive), at hon först får se brudgummen, så får hon husbonda-kastet (mastery).
7. Hon skal under vigslen (at the wedding), för samma orsak (reason) sätta sin fot framför hans (in front of his).
8. Äfven för samma skäl (reason) skal hon laga, at hon sätter sig först ned i brud-stolen (sit down first in the bridal chair).
9. För samma orsak skal hon, liksom af våda (accident), släppa skon af foten, eller näs-duken (drop her shoe or kerchief), eller något annat på golfvet (floor), som brudgummen af höflighet bugar sig (politely stoops) at hjelpa til rätta. Hans öde blir, at kröka rygg under hela ägtenskapet (bend the back all his married life).
10. Bruden skal stå brudgummen nära, at ingen framdeles må tränga sig dem imellan (no one in future squeeze in between them).
11. De hålla (they hold) i kyrkan et band eller kläde imellan sig, at de måga bli ensame tilhopa (dwell in unity together).
12. Bägge böra hafva pengar i skorna (both should have coins in their shoes), at mynt må aldrig tryta (never run short).
13. Den som (the one who) under vigslen lutar (turns) från den andra, dör (dies) först; äfven-så den som ser bäst ut (looks best).
14. Bruden skal taga med så många fingrar på bara kroppen (touch her bare body with as many fingers), under det hon sitter i brud-stolen, som hon vil hafva många barn (as she wishes to have children).
15. At hon må få lätt barn-säng (easy child-bed), skal hon, vid hemkomsten från kyrkan, til vänster spänna ifrån buk-hjolen om hon ridet, men fimmel-stången om hon åket (undo leftwards the saddle-girth or the traces).
16. At bruden må bli god mjölk-ko, möter hännes moder hänne på gården, då hon kommer ur kyrkan, med et mjölke-glas, at ut-dricka.
17. Til mat (for food) på första barn-sängen, skal hon förse sig (provide herself) med en kaka och en ost (cheese), som hon har hos sig ligande (lying by her) i brud-sängen.
18. När barn äro nyss-födde, lägges (when babes are newly born, there is laid) en bok under deras hufvud, at de må bli nimme at läsa (quick at reading).
19. När de första gången lögas (when they are bathed the first time) lägges penningar i vatnet, at de må bli rika. En pung (purse), med pengar uti, sys ok kring halsen (is sewed also round the neck).
20. Något af fadrens kläder bredes på flicko-barn (is spread over girl-babies), och modrens kjortel på gosse, at få tycke hos andra könet (to find favour with the other sex).
21. Modren bör möta barnet i dörren, när det föres bort (when it is carried off) til christendom; men när det föres hem, sedan (after) det är döpt, skal man möta det i dörren med en bröd-kaka, at det aldrig må fattas bröd (that it may never want bread).
22. Så länge barn ej fådt namn, må ej elden släckas, (the fire go out).
23. Ej må man gå mellan eld och spen-barn (between fire and sucking babe).
24. Ej må man sent bära in vatten, där (bring water in late where) spen-barn är, utan at kasta eld deruti (without putting fire therein).
25. Ej må någon som (Let no one that) kommer in i huset, taga et barn i sina händer, utan at förnt taga i elden (without first touching the fire).
26. När barn få snart tänder, vänta de snart nya syskon efter. (If children teethe quickly, they expect new brothers and sisters soon).
27. Om barn trifvas gerna i varmt vatten, bli de horaktiga.
28. Ej må man vagga tom vagga (rock an empty cradle), ty barnet blir grätt och olåtigt.
29. När et först-födt barn, som är födt med tänder (born with teeth), biter öfver onda betet (the evil bite), så blir det läkt (it will be healed). See 37.
30. Barn må ej på en-gång läsa och äta (at once read and eat), ty det får trögt minne (sluggish memory).
31. Barnet skal först taga i (touch) hund, men ej i katt.
32. Om barn leka med eld, (play with fire) få de svårt at hålla sit vatten.
33. Barn som är afladt före vigslen (begotten before marriage) skal modren sjelf hålla vid dopet (hold at the font), eljest blir det icke ägta (else not legitimate); men är det födt förut (if born before), skal hon hålla det på armen när hon står brud (is married).
34. Om den sjuke får främmande mat (stranger's food), blir han frisk.
35. För läke-medel (medicine) bör man ej tacka (not thank), ty det har ingen verkan (for then it has no effect).
36. Ej må man gå öfver grafvar med öpet sår (open sore), ty det läkes sent eller aldrig (heals late or never).
37. Onda betet botas (is cured) af förstfödt barn med tänder (see 29).
38. Ej må man före morgonen omtala (talk of), om man sedt spöke (seen a spectre), at ej bli kramad och spotta blod.
39. Sedan nedmörkt är (after dark), må man ej gå til vatten, et ej få onda betet.
40. För samma orsak (reason), eller ock at ej bli kramad, skal man spotta 3 gånger (spit 3 times), då man går öfver vatten sedan nedmörkt är.
41. För den sjuka bör man låta bedja (have the sick prayed for) i 3 kyrkor, dock bör gerna där-ibland vara (but among them should be) en offer-kyrka så-som Gunnarskog, Visnum, Rada, om man bor dem så när (lives near enough). Det måtste då hastigt slå ut, antingen til helsa eller döden (speedily issue either in healing or death).
42. Stora fiskars tänder böra upbrännas, at bli lyklig i fiske. (Big fishes' teeth should be burnt, to be lucky in fishing).
43. Man bör ingen tilsäga (tell no one), då man går åstad at fiska; och ej omtala, antingen (nor talk about whether) man får mycket eller litet (see 109).
44. Ej heller bör någon främmande (nor must any stranger) få se hur micket fisk man fått.
45. När man ror ut från landet at fiska, må man ej vända båten ansöls.
46. Knapnålar (pins) fundna i kyrkan och där gjorda til mete-krokar (and there made into bait-hooks) nappa bäst, eller äro gäfvast.
47. Går qvinfolk (if a female walks) öfver mete-spö, nappar ej fisken.
48. Stulen fiske-redskap (stolen fishing-tackle) är lyklig, men den bestulne mister lyckan (the person robbed loses the luck).
49. Ej må man köra lik (drive a corpse) til kyrka, ty hästen blir skämd (the horse gets shy).
50. Ej må man lysa under bordet (shew a light under the table), at ej gästerne skola bli o-ense (get dis-united, quarrel).
51. Ej må man vända om (turn back), då man går i något ärende (any errand), at det icke må aflöpa illa (turn out ill).
52. För knapnålar må man ej tacka, ty de tappas bort (get lost).
53. Qvinfolks möte är ondt, om det ej är en lönhora.
54. Kommer en främmande in, der ljus stöpes (where candles are being dipped), skal han taga i elden, eljest losnar talgen af ljusen.
55. Ej må man spinna om Torsdags qväll (evening), eller i Dymmel-veckan (Carnival); ty det spinner efter om natten (spins on all night).
56. Kommer främmande in, der korf kokas, spricker han sönder.
57. Om någon som har onda ögon (evil eye) ser då man slagtar, har kreaturet ondt för at dö (the beast dies hard).
58. Slår man (if you beat) kreatur med vriden vidja (turned wood), får det tarm-topp (bowel-twisting).
59. Vänder man toflor eller skor med tån in åt sänger (slippers or shoes with the toes towards the bed), så kommer maran (the mare) om natten.
60. Påsk-afton skal man göra kors (Easter eve, make a cross) öfver fähusdörren (cowhouse-door) för troll-käringar.
61. När man ligger första gången i et hus, skal man räkna bjelkarna (count the rafters), så blir sand (comes true) hvad man drömer.
62. Om man glömer något (forget something) då man reser bort (sets out), är godt hopp för de hema varande (home-stayers), at den resande kommer tilbaka; men se sig tilbaka (to look back) är ej godt märke.
63. När kattor tvätta sig (wash), eller skator skratta (magpies scratch) vid husen, vänta de främmande (they expect strangers). Har en sölaktig matmoder eller vårdslös piga icke förr sopat golfvet (not before swept the floor), så bör det då vist ske (be done then).
64. Den som om Jul-dagen först kommer hem från kyrkan, slutar (will finish) först sin ande-tid.
65. Om man går 3 gånger kring kål-sängen (round the cabbage-bed) sedan man satt kålen, blir han fri för mask (free from slugs).
66. Om qvinfolk klifver öfver skaklor (climb over the shafts), skenar hästen eller blir skämt.
67. När väf-stolen tages ned (loom is taken down), skal man kasta et eldkol där-igenom (burning coal through it); så får man snart up ny väf.
68. Lägges eld i karet före mäskningen, surnar ej drikat (if fire is put in the vessel before malting, the drink will not turn sour).
69. Jul afton kastar man stifvu råghalms strå i taket (rye-straws into the roof). Så många strå som fastna, så många trafvar råg får man det året.
70. Tom säk må ej bäras oknuten (empty sacks not to be carried untied). Går en hafvande hustru där-efter, så blir hännes foster aldrig mätt (baby never satisfied). Men råkar en ko (but if a cow chance) på den olykliga vägen, så tar (gets) hon sig aldrig kalf.
71. Då man lögar sig, sättes stål i vatnet (in bathing, steel is put in the water), och näcken bindes sålunda: 'Näck, näck, stål i strand! far din var en stål-tjuf, mor din var en nål-tjuf; så långt (so far) skal du vara hårifrån, som detta rop höres (as this cry is heard).' Och då ropa alle med full-hals: 'Ho hagla!'
72. Om kornet väl vil mylla sig (moulds well), är tekn til god års-växt (year's growth). När gödningen om våren (manure in spring) skåttas af kälan, hvaräst den legat öfver vinteren, kastas någre korn in, brakningen. Likeså, när man sår (sows), bör en näfva-mull läggas i säd-skorgen (handful of mould be put in the seed-basket); den dagen bör eck ej tagas eld ifrån gran-gården.
73. Om Påsk-lördag blåses (on Easter Saturday they blow) med en lång lur genom fähus-gluggen (through the cowhouse window); så långt ljudet då hörs (far as the sound is heard), så långt bort-blifva o-djuren (beasts of prey keep away) det året.
74. När man söker efter boskap i skogen (seek cattle in the wood), och råkar en käkling (talg-oxe) på hörga handen (and a fatling turn up on your right), skal det sökta finna igen.
75. Släppes svinen (if the swine are let out) Lucii dag, få de ohyra (uncanny); likeså sägas de bli åker-gängse, om de komma ut at Påskafton.
76. Går man vilse (astray) i skogen, skal man stul-vända sig (vända ut och in på kläderna), så kommer man til rätta (see Germ. 852).
76b. Om boskapen Mikelsmäss-afton köres tyst in (are driven in silently), skal han vara rolig (quiet) i fähuset hela året.
77. När kon blir sprungen af oxen, bör man med kokslef slå henne på ryggen, annars bottnar hon (får ej kalfven från sig).
78. När askan (ashes) brinner väl ihop (together), görs boskapen väl til (blifver dragtig, breed well).
79. At boskapen skal sjelfmant (may of themselves) komma hem ur skogen, måsta sparas af Fet-Tisdags mat (some of Shrove Tuesday's food saved up), at ge då den (against when they) om våren först släppes ut.
80. Vid första hö-ladningen (hay-loading) säges, at då drängen (if the lad, manservant) först får in sin hö-famn (fathom of hay), skal ox-kalfvar födas; men tvärtom, då pigan (and the contrary if the maid) har förträdet.
81. Om den, som byter sig til en häst (if he who acquires a horse) eller annat kreatur, låter det äta af en jordfast sten, så trifves det väl. Någre hår af svansen bindas ok för den orsaken uti spiället.
82. När en byter sig til hemman (homestead), bör litet fyllning tagas ifrån gamla stall och fähus, och läggas i hvar spilta elles bås i det nya, at kreaturen må trifvas. Äfvenså sättes en stor gran i fähus-dörren, at kreaturen må gå der-igenom första gängen.
83. Alt fullgjordt arbete korsas öfver (all finished work has the sign of the cross made over it).
84. Om man Fet-Tisdag går i ränbaka at åka på skida, ok mäktar stå utan at falla kull (without falling), skal det året blifva långt lin (the flax be long).
85. Garnet får ej tvettas i nedan (not washed downwards), ty då blir det grått.
86. Om alt är under lås (lock and key) Michelsmäss-afton, skola tjufvar ej göra skada (thieves do no harm) det året.
87. Om et korn eller annat finnes under bordet (if some grain or other be found under the table), då der sopas (swept) Ny-års morgon, skal blifva ymnog års-vext (pretty good harvest).
88. När man på de 3 första sädes-dagar (days of sowing) sätter 3 stickor i en myr-stak (ant-hill), får man se, hvilket säde bäst lyckas: kryper myran öfverst på den 3, blifver den lykligast.
89. Är sjö-redskap stulen, bör den rökas med vriden eld (if sea-tackle is stolen, it should be smoked with need-fire).
90. Vil vörten ej rinna genom råsten, bör man sätta en ull-sax emellan banden och råstkaret.



Notes:
1. Nos. 1-71 from Erik Fernow's Beskrifning öfver Wärmeland (Götheborg 1773, pp. 254-260); 72-109 from Hülphers's Beskrifn. öfver Norrland, 4 (Westerås 1780, pp. 308-310); 110-125 from Johan Odman's Bahusläns beskrifn. (Stockh. 1746, pp. 75-80). [Back]


<< Previous Page       Next Page >>




© 2004-2007 Northvegr.
Most of the material on this site is in the public domain. However, many people have worked very hard to bring these texts to you so if you do use the work, we would appreciate it if you could give credit to both the Northvegr site and to the individuals who worked to bring you these texts. A small number of texts are copyrighted and cannot be used without the author's permission. Any text that is copyrighted will have a clear notation of such on the main index page for that text. Inquiries can be sent to info@northvegr.org. Northvegr™ and the Northvegr symbol are trademarks and service marks of the Northvegr Foundation.

> Northvegr™ Foundation
>> About Northvegr Foundation
>> What's New
>> Contact Info
>> Link to Us
>> E-mail Updates
>> Links
>> Mailing Lists
>> Statement of Purpose
>> Socio-Political Stance
>> Donate

> The Vík - Online Store
>> More Norse Merchandise

> Advertise With Us

> Heithni
>> Books & Articles
>> Trúlög
>> Sögumál
>> Heithinn Date Calculator
>> Recommended Reading
>> The 30 Northern Virtues

> Recommended Heithinn Faith Organizations
>> Alfaleith.org

> NESP
>> Transcribe Texts
>> Translate Texts
>> HTML Coding
>> PDF Construction

> N. European Studies
>> Texts
>> Texts in PDF Format
>> NESP Reviews
>> Germanic Sources
>> Roman Scandinavia
>> Maps

> Language Resources
>> Zoëga Old Icelandic Dict.
>> Cleasby-Vigfusson Dictionary
>> Sweet's Old Icelandic Primer
>> Old Icelandic Grammar
>> Holy Language Lexicon
>> Old English Lexicon
>> Gothic Grammar Project
>> Old English Project
>> Language Resources

> Northern Family
>> Northern Fairy Tales
>> Norse-ery Rhymes
>> Children's Books/Links
>> Tafl
>> Northern Recipes
>> Kubb

> Other Sections
>> The Holy Fylfot
>> Tradition Roots



Search Now:

Host Your Domain on Dreamhost!

Please Visit Our Sponsors




Web site design and coding by Golden Boar Creations